skriva är det enda som får mig att känna.
Jag längtar hem. Längtar hem så otroligt mycket. Till den tjejen jag var för några månader sen. En tjej som klarade sig själv och tyckte det var höjden av lycka. Försörja sig själv, fatta beslut själv och leva själv.
Nu kan jag inte göra något själv. Kan inte sova själv, kan inte fatta beslut själv och tanken på att leva själv framöver skrämmer mig. Hela grejen med Lisa Sandberg är att vara självgående. Jag känner att jag tappat mig själv. Tappat bort mig själv så länge att jag inte vet hur man ska vara längre.
Kollar dörren fastän jag inte behöver, sover med tänd lampa, smyger i rummet så du inte ska höra. Jag är märkligt bra på att hantera saker själv, men jag tror inte jag kan hantera detta. Jag har försökt, försökt så länge. Skulle behöva ha hjälp men jag vågar inte.
Att ta hjälp visar på svaghet. Varenda gång jag använt mig av andra så har det stjälpt mer än hjälpt.
Nu överväger jag det starkt ändå. För det här kommer inte att fungera, inte i längden.
Nu kan jag inte göra något själv. Kan inte sova själv, kan inte fatta beslut själv och tanken på att leva själv framöver skrämmer mig. Hela grejen med Lisa Sandberg är att vara självgående. Jag känner att jag tappat mig själv. Tappat bort mig själv så länge att jag inte vet hur man ska vara längre.
Kollar dörren fastän jag inte behöver, sover med tänd lampa, smyger i rummet så du inte ska höra. Jag är märkligt bra på att hantera saker själv, men jag tror inte jag kan hantera detta. Jag har försökt, försökt så länge. Skulle behöva ha hjälp men jag vågar inte.
Att ta hjälp visar på svaghet. Varenda gång jag använt mig av andra så har det stjälpt mer än hjälpt.
Nu överväger jag det starkt ändå. För det här kommer inte att fungera, inte i längden.